171 miljoner människor i hela världen har diabetes enligt World Health Organisations (WHO) senaste undersökning år 2000. Den kroniska sjukdomen påverkar individens hälsa och syftet med magisteruppsatsen är att undersöka om diabetiker har fler sjukskrivningstillfällen och sjukskrivningsdagar än icke-diabetiker? Uppsatsen empirisk data kommer från HILDA (Health and Individuals Longitudinal Data and Analysis) och teorin baseras på Grossmans ekonomiska teori om individens hälsoinvesteringsbeteende (2000) samt Kristian Bolin et als (2002) utökning av Grossman teori. Ekvationerna i uppsatsen bygger på teorin men det är nya hälsomått på efterfrågan på och investeringen i hälsa; sjukskrivningsdagar ? respektive sjukskrivningstillfällen.

För en djupare förståelse av bestämningsfaktorerna modelleras i denna uppsats vårduppsökande med en ansats inspirerad av Grossmans artikel "On the concept of health capital and the for health" från 1972. Benägenheten att söka vård anses vara härledd från efterfrågad nivå av hälsokapital, vilket bestäms av produktivitet i hälsoproduktionen och skuggpriset av kapitalet. Förutom Grossmans huvudvariabler ?ålder, utbildning och inkomst? innefattar modellen också både alternativa investeringar och humankapital samthälsonedsättande konsumtion och demografiska variabler. Med data från Region Skåne analyseras detta genom en ekonometrisk modell uppbyggd i tre steg.

Sammanfattning Syfte: Diabetes är en växande folksjukdom och år 2000 rapporterade Världshälsoorganisationen (WHO) att 171 miljoner har diagnosen diabetes mellitus. Syftet med uppsatsen är att undersöka en diabetikers val av utbildning, yrke, pension, fritid och investering av hälsa. För att få en förklaring till om valen är olika för diabetiker och ickediabetiker undersöks möjliga bakomliggande faktorer, framförallt effekten av den individuella hälsoinvesteringen. Metod: För att utreda diabetikerns val analyseras besluten utifrån Michael Grossmans teori om efterfråga på hälsa och effekten av individens egna hälsoinvesteringen. För att ta fram eventuella bakomliggande faktorer används Gary Beckers ekonomiska teorier om humankapital och Follands (et al, 2004) framställning av försäkringsteorin.

Den svenska befolkningen blir allt äldre, och denna förskjutning av befolkningssammansättningen leder till ett ökat behov av vård och omsorg. Den utmaning som detta medför för samhället motiverar att närmare studera vad som påverkar hälsan specifikt hos målgruppen äldre. Studien utgår från ett nytt datamaterial från en omfattande enkätundersökning besvarad av äldre invånare i Linköpings och Norrköpings kommun. Med Grossmans hälsoekonomiska modell som ramverk ämnar studien med kvantitativ metodik analysera vilken påverkan modellens faktorer har på äldres hälsa.För att möta syftet valde författarna att i regressionsanalys tillämpa modellen ordered probit och skatta effekterna av socioekonomiska faktorer och levnadsvanor på individers självrapporterade hälsa. Studien omfattade tio förklaringsvariabler i ett datamaterial omfattande 6 300 objekt.Resultatet visar att i en reducerad modell finns indikationer på att högre inkomst och utbildning kan leda till bättre hälsa i äldre, vilket överensstämmer med Grossmans teori.

Syfte: Syftet är att belysa hur mobilitet och konsumtion samverkar på 2000-talets järnvägsstation som servicelandskap. Teoretisk referensram: Studien fokuserar teori kring servicelandskapet och platsbegreppet. Metod: För att besvara syftet har vi använt oss av ett induktivt tillvägagångssätt, vilket har inspirerats av grundad teori, dikotomier och berättelseforskningens narrativa analys. Det empiriska materialet, berättelsen om järnvägsstationen, har samlats in genom öppna intervjuer, icke-deltagande observationer och broschyrer från konceptutvecklare på tre större centralstationer i Tyskland. Slutsatser: Slutsatserna i studien är att bilden av den traditionella järnvägsstationen är både positiv och negativ.

Through trading with countries that have a relative aboundant supply of labor, Sweden changes it's effective supply of labor, in a Factor Content perspective. This essay does two Factor Content analyses, one for year 1995 and one for 2000. The first comparison of these analyses shows that Sweden exports about 27 600 labor-years more year 2000 than 1995. However, since Factor Content analysis arguably underestimates the imported labor, some assumptions are made in order to correct for this. This correction has great importance for the final analysis.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka, beskriva och analysera förändring av arbete med CSR i ett stort svenskt globalt klädföretag för åren 2000 till 2010. Vidare ämnar vi undersöka vilka motiv som kan ha kommit att påverka detta.Frågeställningar: - Hur har arbetet med socialt och miljömässigt ansvar förändrats inom H&M mellan år 2000 och 2010?- Hur kan ovanstående förändring och motiven till H&M:s arbete med CSR förklaras utifrån legitimitetsteori, intressentteori samt ur strategi- och lönsamhetsperspektiv?Teori: I denna uppsats används legitimitetsteori, intressentteori samt teori om CSR ur strategi- och lönsamhetsperspektiv för att söka vilka motiv som påverkar H&M:s CSR-arbete.Empiri: Empirin i denna uppsats är hämtad ur H&M:s års- och hållbarhetsredovisningar för åren 2000 till 2010. Den presenteras i form av en empirisk analys med en tematisk indelning utifrån den teoretiska referensramen.Slutsatser: H&M:s CSR-arbete har förändrats under undersökningsperioden och har kommit att bli mer centralt i företagets verksamhet. Den största förändringen har skett sett ur ett strategi- och lönsamhetsperspektiv där CSR har blivit en allt viktigare del.

etta examensarbete behandlar år 2000 problemet i Skaraborg. Rapportens inledning försöker sammanfatta vad år 2000 problemet är, vad man kan göra åt det och vilka effekter som kan uppkomma.Examensarbetet försöker besvara fyra övergripande frågeställningar:· Har Skaraborgs företag fått upp ögonen för år 2000 problemet?· Är det ett problem ?· Hur stora är företagens problem?· Vad gör dessa företag åt problemen?För att besvara dessa frågeställningar har en enkätundersökning utförts. Denna undersökning innefattade små, medelstora och stora företag samt offentlig sektor. Undersökningen visade att de flesta verksamheterna tagit problemet på allvar.

Jag redogör i denna uppsats för debatten om religiös omskärelse inom judendomen i Sverige och internationellt under perioden 2000-2008. Jag redogör vidare för hur argumenten från båda sidor yttrar sig, både de som motsätter sig omskärelse och de som inte gör det. Detta gör jag utifrån olika perspektiv som religion, svensk lagstiftning, HIV och allmänhälsa. Mina frågeställningar är: Hur har debatten om omskärelse artat sig under 2000-talet? Vilka aspekter har debatterats mest om ingreppet omskärelse?.

Studera hur flickan konstrueras i de båda barnböckerna för att sedan se hur dessa speglar sig i 1970-talet respektive 2000-talets samhälles syn på barn. Studiens valda teori är genusvetenskap. I analysen använder vi Nikolajevas och Edströms metoder om barnbokens struktur, dessa är studiens analysverktyg. Med dessa metoder tittar vi på flickans konstruktion i de båda barnböckerna. Flickans konstruktion i barnböckerna återspeglas i hur samhällets syn är på barn då boken är skriven. Dessutom är det tydligt att flickans konstruktion har förändrats från 1970-talet ti1l idag..

Titel ? The times they are a-changin? ?En komparativ studie av den svenska videovåldsdebatten på 1980-talet och spelvåldsdebatten på 2000-taletFörfattare Christer AnderssonHandledare Annika BergströmKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hpTermin VT 10Syfte Utföra en komparativ undersökning av den svenska videovåldsdebatten på 1980-talet och spelvåldsdebatten på 2000-talet.Metod Kvalitativ textanalys av 88 artiklar ur Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska DagbladetHuvudresultat Videovåldsdebatten under de undersökta åren 1980-1989 innehåller väldigt tydliga drag av moralpanik medan spelvåldsdebatten 2000 ? 2009 endast visar på enskilda aktörers tendenser till moralpanik..

Uppsatsen undersöker utifrån Tillys (2000) teori om beständig ojämlikhet hur kön utgör en organiserande och hierarkiserande princip inom Karlskronas pingstförsamling. Studien är kvalitativ och metoderna observation och intervju har använts..

This essay is about how islam is illustrated in textbooks of History in Sweden during 1980-s and first decade in 2000.  This study does not aim to give all answers about those tendencies, but it will lift up and discuss this issues.The essay has two questions to answers. They are:1-      How does textbooks from 1980-s and 2000-s illustrate Islam?2-      Do we see any tendencies of Orientalism in textbooks?The most focus in this study will be in first question, because this question is more open and need more empirical material to answer. The second question is more specific and has to do with first questions results. The first part of off essays investigation has to do with description of what textbooks writtes about Islam. After this I will compare and analyze what differences they are between textbooks from 1980-s and first decade of 2000-s.

Uppsatsen undersöker utifrån Tillys (2000) teori om beständig ojämlikhet hur kön utgör en organiserande och hierarkiserande princip inom Karlskronas pingstförsamling. Studien är kvalitativ och metoderna observation och intervju har använts.

The Natura 2000 Network is one of the European Unions many tools concerning nature conservation, and is without comparison the premier contribution when it comes to halting the loss of biodiversity. This essay is a case study on how the regional work with the Natura 2000-network has been carried out in four different counties. These counties are Södermanland, Västernorrland, Jämtland and Örebro. They have been compared based on the theoretical concept of sustainable development. This essay describes how the officials in the County Administrations view the regional implementation of Natura 2000 when it comes to the selection of Natura 2000-sites with forest habitats and the creation of an additional protective measure.